I torsdags var det ju tulpanens dag.
Med anledning av detta, så delade vår
ortstidning för tredje året i rad ut buketter hela
veckan till människor i vår kommun. De hade blivit
nominerade av släkt,vänner och bekanta, som på ett
eller annat sätt tyckte att de var värda en blomma!
Natten till i torsdags hade jag sovit skitdåligt, så efter frukosten
somnade jag i soffan i vardagsrummet.
När jag vaknade såg jag att jag hade ett missat samtal på mobilen,
men eftersom jag inte kände igen numret så låg jag kvar och drog
mig lite.
(Så här med facit i handen, skulle jag ha kollat upp numret.
Då hade jag haft tid att byta kläder och fixa till mig, för
samtalet visade sig komma från ortstidningen!)
Plötsligt bankar det på dörren! Jag rusar yrvaken upp från soffan
och går och öppnar, utanför står en journalist med tulpaner.
Tankarna som hann rusa igenom huvudet...
- Jag har ju inte sminkat mig
- Hur ser jag egentligen ut i håret?
- Gud vad jag ska se nyvaken ut
Nåja... trösten i allt elände var att det var en liten
bild i tidningen dagen efter, frånvaron av smink
syntes inte så mycket!
Blommorna var för övrigt från J:s syster, som
tyckte att vi behövde uppmuntran i det mörker
vi lever i.
En otroligt fin gest som värmde väldigt mycket♥
Idag ska jag på ett läkarbesök, efter det hämta
upp några saker jag köpt via FB och sist men
absolut inte minst: vara barnvakt hos barnbarnen.
Nu är det stackars Gustav som drabbats av feber...
På hemvägen blir det nog ett besök på Megaloppisen,
nu är det väldigt länge sedan jag var där!
Ta hand om varandra!
Puss&Kram♥