Rumsbyte

När vi hade alla fem flickor boende hemma, var det liksom lite brist på rum om man säger så. Men på övervåningen där vi har vårt TV-rum, finns det ett stort ( där enligt traditionen den äldsta dotter ska bo) och ett mindre. Där ska den näst äldsta ha sitt rum.

På nedervåningen finns förutom kök förstås, ett vardagsrum, sovrum och två rum som är ca nio kvadratmeter.

J och jag har haft vårt sovrum i ett av pytterummen, jag har fått kliva över J för att komma till min sida av sängen. Men vi resonerade som så att vi ska ju bara sova där, bättre då att flickorna har fått de större rummen.

När Liza flyttade hemifrån var vi plötsligt "bara" fyra i familjen. S&S flyttade från sitt rum som de delat nere, upp till övervåningen och till de större rummen.

Då blev sovrummet nere ledigt och jag hade då trott att J och jag skulle få ett större rum att sova i.

Men icke sa Nicke, J var dödligt less på att flytta runt i huset så vi hade kvar vårt lilla rum. Det tomma rummet gjorde jag då till "mitt", inredde puttenuttigt efter konstens alla regler.

Men nu är jag dödligt less på att kliva över J varje gång jag ska lägga mig. Förutom att det är ett skittråkigt rum så ryms i princip bara sängen och ett sängbord där.

Där kommer rockaden in: nu ska vi ha ett större sovrum, kosta vad det kosta vill.

Jag behöver inte ett så stort rum som jag har nu, och det behövs bara målas runt fönstret och golv- och taklister i det lilla så är det färdigt.

Tapeten duger (svagt lila) och även golvet.

J är inte riktigt på än, men jag har inlett förhandlingarna. Som jag skrev tidigare: till slut brukar han tycka att mina idéer är bra. Det behövs bara lite tid för honom att inse det!!

Ha det bra alla

Kram