Måndagslistan v. 15: ni betyder ALLT!

Idag måndag är jag glad och tacksam för att:
* jag har dessa fina runt mig och som håller mig upprätt!

Johan som jag träffade på en dans 12 juli 1980, och som skulle visa sig vara mannen i mitt liv.

Lugn och står med båda fötterna på jorden, vilket behövs när jag blir alltför impulsiv och flummar iväg. Just där och då ser jag det inte som en positiv egenskap, men i efterhand uppskattar jag den desto mer;)

Rebecca (som föddes nio månader efter vi träffats!), gift med Andreas och tillsammans har de tre barn: Alfons, Gustav och Kerstin.
Våra gemensamma intressen inredning och trädgård gör att vi alltid har mycket att prata om.
En underbar tjej som månar om alla i familjen, lite av en mamma för de yngsta systrarna på grund av åldersskillnaden:)

Beatrice som är gift med Marcus, tillsammans har de barnen Line, Lova och Axel.

Dessutom är Lizas dotter Lykke familjehemsplacerad hos dem sedan juli i fjol, så de har fullt upp med busungar födda -08, två stycken födda -11 och en -13!

Bea är lugnet själv, hon har ett enormt tålamod som jag beundrar och önskar att jag hade.

Hennes intresse för retrostilen gör att jag försöker hitta saker till henne, för mig är deras hem rena rama nostalgitrippen:)

Saga är sladdis nummer ett, har fyllt 18 men i min hjärna är hon bara 11-12 år;)

Hon har en underbar humor, och har utvecklats från att vara blyg och tillbakadragen till att bli en klok och mogen ung kvinna.

Går andra året på gymnasiet (International Class) och planerar för fullt klassresan, nästa år åker de nämligen till Sri Lanka.

Den enda som inte delar mitt intresse för loppis!

Sanna, sladdis nummer två, föddes 1,5 år efter Saga. Samma lika här: för mig är hon yngre än vad hon egentligen är. De kommer alltid att vara "småtjejerna" för oss andra i familjen:)

Går första året på gymnasiet, framtidsplanerna varierar från vecka till vecka.

Hon är empatisk och dessutom väldigt lyhörd när det gäller min sinnesstämning.

Har på ett smärtsamt sätt lärt mig att livet kan förändras på ett ögonblick, därför försöker jag säga och visa hur mycket jag älskar och uppskattar er. Hur mycket det betyder att ni finns i mitt liv, för utan er är jag inget.

Dessutom ger barnbarnen mig en enorm glädje. De lever här och nu och får mig att skratta och bli glad av att bara titta på dem!

Ta hand om varandra!

Puss&Kram♥