...var enormt duktig på att brodera. Trots att hennes händer var
söndervärkta av reumatism och fingrarna var krokiga, så kunde
hon ändå sy de underbaraste saker.
Hon dog 1988 (78 år gammal) och in i det sista handarbetade hon.
Den duk hon höll på med hann aldrig bli färdig...
Den duk hon höll på med hann aldrig bli färdig...
...så min mamma lejde någon att "kopiera" mönstret och brodera
en till mig och en till lillbrorsan.
Eftersom jag bara använder större dukar, så var risken stor att
denna skulle bli liggande i linneskåpet.
Istället letade jag upp en gammal ram som jag någon gång köpt
på loppis, och sedan monterade jag broderiet i den.
Fin prydnad på väggen och ett fint minne av mormor...
Ha det gott!
P&K♥
P&K♥
8 kommentarer :
Ja tänk den generationen de kunde verkligen brodera, vad fint att du sparat minnet i en tavla, då ser du den varje dag. Ha en fin onsdag. Kram Mimmi
Det var fint gjort tycker jag :)
Ha en fin dag !!
Så fint att rama in mormors broderi, då kommer du alltid att tänka på henne när du ser det! Min mormor hade också söndervärkt kropp och fingrar och hon handarbetade hela tiden. Jag har många arbeten efter henne och de är så värdefulla för mig.
Kramar Eva
Vad vacker o vilket fint minne. Där gav du mig ett tips;-) kramar
Vilket kul och fint minne av din mormor!
Den blev verkligen fin som tavla!
Kram Marie
Fint hantverk från flydda tider och fin tanke och gest från din sida :)
Kram!
Roligt att ha kvar så fint minne av mormor♥
Kramen♥
Så fint det blev och ramen var ju urläcker....och ett fint minne av mormor ;)))
Nu börjar jag få resfeber, hahaha...och lite ont i halsen också...typiskt....men jag försöker kurera mej ;))
Kram bia
Skicka en kommentar